Underbart knäppt beställningsprojekt

Min vän Johan gillar att spela gitarr. Dessutom är han skolad i instrumentet vid ett av de finaste lärosätena. Om man använder ordet i dess mest positiva bemärkelse kan man verkligen säga att han är en stor gitarr-nörd. Den som nämner ett gitarr-märke, en högtalare eller en förstärkare i hans närhet har hans fulla uppmärksamhet en väldigt lång stund. Kanske blir den personen en vän för livet.

Visst överdriver jag lite. Men inte särskilt mycket.

Ett problem för Johan är tydligen att hans vänstra armbåge blir kall och stel när han spelar länge. Hur länge som Johan måste spela för att råka ut för detta vet jag inte. Förmodligen handlar det om timmar. Men olägenheten är i alla fall så pass stor och ofta förekommande att han beställde ett stickjobb av mig: Johan ville ha EN armvärmare. Tänk ett mellanting mellan en handledsvärmare och en tröjärm. I varje ände av “tuben” finns resår som håller härligheten på plats.

Sagt och gjort. Jag störtdök ner i garnkorgen och hittade de perfekta restgarnerna för projektet. Något blev över efter min blå baby-kofta, ett annat efter halsduken jag stickade i december. Tillsammans med lite svart och lite grönt började det ta form. Och voilà! Efter panikstickning framför kommissarie Barnaby igår kväll blev kalaset klart, trådar fästes och slutresultatet kunde överlämnas när jag träffade Johan i Uppsala i kväll. Hurra!

Johan blev jättenöjd. Jag är fortfarande konfunderad över projektet (det är inte något som jag någonsin själv skulle komma på att sticka) men är glad att Johan är glad. Men kom jag ihåg att ta en bild? Nej. Förhoppningsvis kan jag komma ihåg att knäppa en när jag träffar Johan någon gång framöver.

Än så länge får jag nöja mig med att nöjt betrakta de pytte-små testar garn som återstår av det stash som jag önskade göra mig av med. Jag lyckades nästan. Resten kanske kan bli en garnboll.

Bifröst och Noro

Igår var WWKIP day. Mitt försök till ihopsamling av vänner gick i stöpet på grund av dåligt väder och mycket annat som händer i juni. Men vad gör väl det när man kan sticka på egen hand? Mina Bifröst blev klara, även om de blev så i soffan framför en dålig film som jag aldrig orkade se slutet på.

Mönster: Bifröst. Detta är majmönstret i Stickameras sockklubb.
Stickor: 2,5 mm
Garn: Noro Kureyon socks (knappt ett nystan)
Storlek: L (passar mig perfekt)

Jag blev nyfiken på garnet Noro när det hyllats så i stickvärlden på nätet. Det har nästan en kultstatus. Om det är något som ett garn kan ha. Men jag är inte imponerad. Det var DYRT, ojämnt i kvalitén (en gång gick det av) och dessutom är jag ingen fan av flammiga garner generellt.

I stickkorgen ligger fortfarande drygt ett nystan Noro och blänger på mig. Vi får se vad det kommer att bli av det.

Sticka-dot-vad?

Några kvarter från min lägenhet ligger en av stans fantastiska garnaffärer. Det som är extra bra med just denna är att den är öppen på söndagarna! Därför behöver stickabstinensen aldrig bli för stor. Räddningen finns bara en tunnelbanehållplats bort. Varje dag i veckan.

Garnaffären heter Sticka och virka. Härom veckan skulle jag hitta den i den stora internetvärlden. Jag visste att adressen är sticka-dot- men sedan? Vilken av alla ändelser var det nu igen?

Logiskt nog börjarde jag därför på www.sticka.se. Och hamnade här.

Inte vad jag hade väntat mig. Men ett bevis på att det finns humor i cyberrymden.

Diagonal lace socks

Abstinensen blev för stark. Nu kan jag inte stå emot längre. Att sticka strumpor är det roligaste projekt man kan ta sig an i stickvärlden. Därför har jag åter anslutit till Stickameras sockklubb. Hurra!

Som ni kanske vet går sockklubben ut på att ett nytt mönster avslöjas varje månad. Deltagarna tar sig gemensamt an utmaningen och rapporterar slutligen sitt resultat, om man kommer i mål. Här är april månads mönster. Mitt livs första strumpor som stickas från tårna och upp.

Mönster: Diagonal lace socks
Garn: Härligt tvåtrådigt ullgarn från årets syfestival i Kista
Stickor: 2,5 mm

Blå tröja för en baby

Mitt livs första babykofta är klar. Med knappar och allt. Det är jävligt svårt att sticka en kofta för en baby när man inte har en baby framför sig att mäta på. För en gångs skull har jag därför följt ett mönster slaviskt.

Mönster: Garther Stitch Baby Kimono
Stickor: 3 mm och 3,5 mm
Garn: Schachenmayr nomotta extra merino

Nu är det bara att hoppas på att lilla Uno/Amanda eller vad det nu är som poppar ut och ska få den är kort och tjock.

Jag gillar knapparna extra mycket. De kommer från min mormors gamla knappsamling.

Syfestival i Kista

Jag är lycklig. Förmiddagen spenderade jag på syfestival i Kista tillsammans med likasinnade. Detta är mitt byte. Jag kom bara hem med lyxiga garner som jag verkligen ville ha. Inget skräp här inte. Mysigt.

Med i påsen hem från Syfestivalen var två stora nystan Opal. Jag står inte ut med det spräckliga Opal-garnet, men det enfärgade är fantastiskt. I påsen finns också sex nystan av mitt favoritgarn Alpaca, två av Noro som alla testar utan jag än så länge verkar det som om slutligen en härva riktigt riktigt riktigt ullgarn från UlloMera.

Våren och sommaren är räddade.

Bland det roligaste på hela dagen var när jag stod på perrongen och väntade på pendeltåget som skulle ta mig dit. Man kunde klart och tydligt se vilka andra där som också var på väg till Kista. Den typiske mässbesökaren färdas i flock, är en kvinna i min mammas ålder, har handväskan på magen och ser tantig ut.

Klassiska vantar

Det här är ett projekt som har tagit väldigt lång tid. Kanske för att det var ganska enformigt. Inte lika krävande som ett par sockor.

Äntligen är de klara. Lagom till våren.

Stickor: 3 mm
Mönster: Classic mittens
Garn: Gjestal superwash sport (svart) och Sandnes alpakka (grönt). Det gröna är restgarn för ett par sockor från förra året.

Mitt livs första vante

För ganska exakt ett år sedan blev jag klar med mitt livs första raggsockor. Av en slump blev det restgarnet från det projektet som jag nu använde när jag stickade mitt livs första vante.

Beskrivning: Cashmere fingerless gloves från The purl bee
Garn: Juvel
Stickor: 3,5 mm och 4 mm

Ett tag var det ganska krångligt med alla maskor som skulle placeras på restgarner, sedan tas upp igen och stickas till fingrar. Men det blev till slut ganska bra. Jag gillar detaljen med den lilla knappen.

Jag gillar också att vantprojektet gav mig tillfälle att använda de stickmarkörer som jag gick i julklapp av min syster. Hon har gjort dem själv. Jag är imponerad.

Vantprojektet gav mersmak! Har du en vantbeskrivning som du tycker är bra? Skriv gärna en kommentar, och bifoga en länk till beskrivningen.

Årets julprojekt

Julen är en härlig tid. Mest för att den ger just lite mer tid än annars, tid som jag gärna använder till att fördjupa mig i något som jag annars inte känner att jag hinner. För ett par år sedan läste jag en tung bok, förra året kom jag igång med stickningen ordentligt genom att sticka mitt livs första raggsockor. I år har jag stickat en fuskolle.

Beskrivning: Cosy neck warmer
Garn: Dubbelt, både Regia 4-ply (grönt) och Hjertegarn sock 4 (röd-melerat)
Stickor: 4,5 mm
Knappar: Från min mormors knappsamling. Kul att de kommer till användning.

Jag är mycket nöjd med resultatet. Kalla dagar som dessa är den mycket skön att ha under tröjan.

Är julen slut nu när julprojektet är klart? Eller kan förlänga julen, ledigheten och tiden av slappande genom att starta ett nytt stickprojekt?

Jag gör ett försök.

Pain au chocolat

Kokböcker i julklapp och några dagars ledighet är en bra kombination. Det här är pain au chocolat från Leila Lindholms kokbok. Choklad och smör fungerar utmärkt tillsammans.

Men varför är det franska ordet för bröd detsamma som engelskans ord för smärta? Någon gång i historien måste det ha blivit ett sjuhelvetes missförstånd…